Svenska mästerskap

Svenska mästerskap, SM, är årliga sport- eller andra tävlingsevenemang, individuellt och i lag, där segrarna koras till svenska mästare.

Normalt är SM bara till för svenska idrottare eller lag, men vissa SM är öppna SM, vilket betyder att även deltagare från andra nationer får vara med och tävla. I lagtävlingar kan det vara bestämt, att lagen trots allt måste ha en viss andel inhemska spelare i laget. Enligt Bosmandomen får lag ha valfritt antal spelare från EU-länder.

De första svenska mästerskapen arrangerades när den moderna idrottsrörelsen föddes på 1890-talet. Allra först var simning, 1891. Bland de första var också fotboll och friidrott, två sporter där de första SM-tävlingarna ordnades 1896. Andra tidiga sporter var dragkamp (1898), kanotpaddling och bandy (båda 1907) samt cykling (1909). Under de senare decennierna av 1900-talet började beteckningen svenska mästare användas även i tävlingar som inte utgjorde sport, så att det numera utdelas svenska mästerskap även i en rad andra sammanhang. För mindre sporter arrangeras sedan 2009 den så kallade SM-veckan, där flera sporter ordnar sina svenska mästerskap under en vecka på en ort i landet, för att sporterna skall kunna dra publik till varandra.

För vissa sportgrenar, bland annat inom segling, används termen riksmästerskap, förkortat RM. Med det begreppet avses ofta nationella tävlingar i en sport som inte riktigt har nått den status att vinnaren skall koras till svensk mästare, till exempel för att det är väldigt få deltagare i sporten så att det inte finns någon reell konkurrens eller för att man inte vill ge dem samma höga status som svenska mästerskap. Riksmästerskap kan ibland efter några år uppgraderas till att bli svenska mästerskap; så skedde bland annat med det som numera är svenska inomhusmästerskapen i friidrott.

Svenska mästerskap

A

B

C

D

E

F

G

H

I

J

K

L

M

N

O

P

Q

R

S

T

U

V

X

Y

Z

Å

Ä

Ö

Se även

• SM-veckan

Källor

• Nationalencyklopedin