Toppdomän (engelska: Top-level domain), förkortat TLD, är den högsta nivån i internets domännamnssystem (DNS). Till exempel har domännamnet sv.wikipedia.org toppdomänen "org". En toppdomän är alltså den del som avslutar domännamnet, det som står efter den sista punkten i ett domännamn, till exempel .se, .dk eller .no. Varje land ansvarar för var sin toppdomän och det finns även toppdomäner som inte är kopplade till ett visst land, som till exempel .com, .org och .net. Vem som ansvarar för respektive toppdomän styrs av organisationen ICANN (Internet Corporation for Assigned Names and Numbers).

Internetmyndigheten IANA klassificerar toppdomäner i följande kategorier:

• Nationella toppdomäner (country code top-level domain, ccTLD) är de domännamn på internet som reserverats för enskilda länder, och som slutar med landsändelse, till exempel .se för Sverige. Ett nationellt domännamn består antingen av två latinska bokstäver (a–z) enligt ISO 3166 (med tillägg för .uk och .eu), eller också består det av en punycode-kodad beteckning med andra skriftsystem (IDN). I ASCII-form inleds dessa senare med "xn--".
• Generiska toppdomäner (generic top-level domain, gTLD) används (åtminstone i teorin) av särskilda klasser av organisationer. Huvudgruppen av generiska toppdomäner är com, net, och org. Till exempel är com avsedd att användas av kommersiella organisationer. Domännamnet består av tre eller fler bokstäver. De flesta generiska toppdomäner är tillgängliga för hela världen, men av historiska skäl är mil (military, militär) och gov (governmental, statlig) begränsade till myndigheter i USA. Från 2012 har skapandet av nya generiska toppdomäner förenklats betydligt och de räknas nu i tusental.
• Infrastrukturella toppdomäner. Dessa har spelat ut sin roll. En som fortfarande finns kvar är arpa.

Toppdomäner infördes 1985 för att decentralisera tilldelandet av domänadresser, så att till exempel varje land kunde själva tilldela domänadresser till sina organisationer och medborgare. Innan dess fanns en enda lista domäner, och till exempel e-postadresser kunde se ut som smith@berkeley det vill säga Smith på Berkeley-universitetet.

Regelverket för olika länders toppdomäner varierar. I länder där man haft en liberal hållning när det kommer till registrering, som till exempel i Nederländerna, har man generellt sett också ett högt antal domäner per capita. Nederländernas .nl är till exempel en av de största toppdomänerna för länder i hela världen.

Fram till år 2003 fungerade DNS bara med bokstäverna a till z, siffrorna 0 till 9 och bindestreck, men numera går det att använda fler tecken i domänerna. Strängt taget har namnet samma begränsningar, men dessa tecken används för att koda andra tecken, som sedan visas av webbläsare och andra användargränssnitt (se IDN).

Exakt vilka tecken som får användas bestämmer varje toppdomän. För .se gäller till exempel att domännamn även kan innehålla å, ä, ö, ü och é samt de nordiska språkens bokstäver. Dessutom går det även att använda alla bokstäver i de officiella svenska minoritetsspråken, alltså finska, tornedalsfinska, samiska, romani och jiddisch.

År 2013 började ICANN tillåta vem som helst att ansöka om en egen toppdomän. Det ledde till att vissa storföretag och städer registrerade sina egna toppdomäner.

Lista över toppdomäner

Nationella toppdomäner

A

B

C

D

E

F

G

H

I

J

K

L

M

N

O

P

Q

R

S

T

U

V

W

Y

Z

Ickelatinska tecken

Webbadresser med arabiska och hebreiska tecken i toppdomänen skrivs med toppdomänen längst till vänster.

Generiska toppdomäner

Denna lista är ofullständig; det fanns i slutet av 2016 över 1500 godkända generiska toppdomäner (alla dock inte aktiva), och det bedömdes bli fler. Åtta stycken bildades 1985–1988, ett tiotal 2000–2011, och resten efter 2012. Se en:List of Internet top-level domains#ICANN-era generic top-level domains på engelska Wikipedia.

Städer, regioner

Företag, varumärken

Det fanns i slutet av 2016 flera hundra godkända toppdomäner som innehöll namn på ett företag eller varumärke. Några är svenska.

Den 26 juni 2008 beslutade Icann att på sikt tillåta bildandet av betydligt fler generiska toppdomäner . Den 12 januari 2012 blev det möjligt att ansöka om en egen generisk toppdomän Den 13 juni 2012 publicerades en lista på 1 930 nya toppdomäner för vilka ansökningar inkommit. Svenska organisationer har bland annat sökt .Stockholm, .ericsson, .sandvik och .volvo.

Enligt RFC2606 finns det fyra "reserverade" toppdomäner: .test, .example, .invalid och .localhost. Det finns också tre reserverade andranivåsdomäner: example.com, example.net och example.org.

Se även

• Internets historia i Sverige

Referenser

Externa länkar

• http://www.norid.no/domenenavnbaser/domreg.html
• https://web.archive.org/web/20060803222723/http://dotmobi.org/

PS-05/A är en pulsdopplerradar som utvecklats av Ericsson och Marconi Electronic Systems för Saab 39 Gripen. Den är baserad på den avancerade Blue Vixen radarn som utvecklades för uppgraderingen de brittiska Sea Harrier planen till Sea Harrier FA2 standard.

Versioner

PS-05/A Mark 3

Version Mark 3 av radarn har funnits sedan 2005. Den kan detektera ett stridsflygplan på 120 km avstånd och se vägtrafik och räkna fartyg för ankar i en hamn på 70 km. Radarn väger 156 kg och består av en antenn/plattformsenhet med en diameter på 25 kg och 60 cm, en 73 kg vätskekyld effektförstärkare/sändarenhet för resande vågrör, en 32 kg mjukvarustyrd exciter/mottagare och en 23 kg signal/dataprocessor.

Funktionssätt:

a) Air-to-Air:

• Track While Search

(Multiple target tracking) (Automatic mode for Situational Awareness)

• Priority Target Tracking

(High quality multiple target tracking mode) (Missile engagement on each tracked target) (Targets are tracked after designation by the pilot)

• Single Target Tracking

(Used when highest tracking quality is needed)

• Air Combat Modes

(Used for fast automatic target acquisition in short range combat)

b) Mot markmål:

• LRS (Long Range Search)
• RA (Raid Assessment)
• SMTI (Stationary and Moving Target Indication) Används för att skilja ut rörliga och stationära markmål.
• GSPTT (Ground and Sea Priority Target Tracking).
• GM (Ground Mapping) Navigerings mode
• HRM (High Resolution Mapping) Högupplöst terrängkartläggning med SAR-teknik.
• AIR-TO-GROUND RANGING

c) Övrigt

• Weather mapping

PS-05/A Mark 4

En uppgraderad version av Mark 3 sedan 2015. Den utökar Air-to-Air-driftsområdet genom att introducera ett nytt Air-to-Air-läge som ökar insamlingsräckvidden med 100 % på låg höjd och 40 % på hög höjd. Detta radarläge är också användbart för detektering av mål med mycket låg radarmålarea (RCS), och insamlingsräckvidden i de äldre Air-to-Air-lägena förbättras också med 20–50 %. Denna version förbättrar också Air-to-Surface-kapaciteten till modern standard med två nya SAR-lägen med 3-meters och sub-meters upplösning, förbättrar GMTI/GMTT (SMTI/GSPTT)-lägen och lägger till ett nytt Sea Search-läge utformat för att upptäcka små båtar vid ett ökat insamlingsintervall med >100%. ECCM-kapaciteten och den passiva driften förbättras avsevärt och förbättrar taktisk och teknisk utvärdering av analyserande radarbeteende.

Referenser

Noter

Externa länkar

• SAAB - PS-05/A fighter radar

Post scriptum (lat. som betyder "efterskrift"), P.S. (även ofta förkortat som ps eller PS), är text som lagts till efter signaturen i ett brev eller liknande meddelande.

Post scriptum efterföljs ibland av DS (eller ds). Det är en svensk konstruktion som står för densamme. Det används för att visa att det är samma person (densamme) som skrivit under brevet som också författat PS:et. DS har även en efterkonstruerad latinsk betydelse, deinde scriptum (latin "skrift efteråt/därefter").

Om man skriver mer än ett post scriptum i samma brev, lägger man till ytterligare P i början av förkortningen. PPS betyder således "post post scriptum" och sedan blir det PPPS, och så vidare.

Se även

• Epilog

PS-90 är en mobil spaningsradar som är placerad på en terrängbil 45 och tillhör Saab Microwave Systems Giraffe-familj. Radarantennen sitter på en 13 meter hög uppfällbar mast vilket gör det möjligt att enkelt hitta grupperingsplatser även i terräng med högre vegetation. I radarhyddan bak på lastbilen finns fyra operatörsplatser. PS 90 kan upptäcka luftfarkoster på maximalt 50 km avstånd och upp till ungefär 10 km höjd. PS-90 kan automatiskt fånga upp till 15 mål och automatiskt följa upp till 20 mål. Information på de mål som följs kan sändas till luftvärnets eldenheter och till luftvärnets ledningsenheter. Från början var radarsystemet avsett som spaningsradar för Robotsystem 90.

PS-902

PS-902 var modifierad för att vara optimerad mot sjömål. Användes av mätplutonerna i Tungt kustrobotbatteri 90. Endast ett förband av den typen satte upp av Karlskrona kustartilleriregemente under åren 1995 till 2000. Måldata överfördes antingen via radio eller tråd. Trots dessa egna resurser för inmätning av sjömål så prioriterades extern måldata i första hand för att inte röja förbandet.

Referenser

Noter

IBM PS/2 var en persondator från IBM presenterad 1986. Den hade diskettenheter i storleken 3,5 tum och nya kontakter för tangentbord och mus, se PS/2-standarden. Den fanns med 8086- 80286 och 80386-processorer från 8 till 25 MHz.

I och med IBM PS/2 presenterade IBM en ny standard för instickskort, MCA, som dock aldrig blev någon succé då IBM krävde licensering av tillverkare som ville klona den, vilket skulle bli för dyrt. PS/2 fanns även med 8 och 16-bits ISA-portar.

PS/2-kontakt

PS/2 var den första datorn att använda en 6-polig mini-DIN-kontakt för att ansluta datormus och tangentbord. Denna kontakt, som därefter kallats PS/2-kontakt, blev standard för mus och tangentbord på PC-datorer men har idag helt och hållet ersatts av USB.

Micro Channel

IBM introducerade en ersättare till den åldrade ISA-bussen kallad Micro Channel med PS/2-maskinerna. Meningen var naturligtvis att få konkurrenter på PC-marknaden att licensiera bussen men de höga avgifterna gjorde att konkurrenterna istället utvecklade EISA. Micro Channel försvann när IBM slutade med PS/2-brandingen och ersattes av PCI som hela branschen enats om. Micro Channel var en bidragande orsak till att IBM inte förblev världens största PC-leverantör och står som ytterligare ett bevis på att en överlägsen teknik inte alltid vinner kampen om konsumenterna.

VGA och 8514/A

Grafik på PC-datorer var, innan introduktionen av PS/2, en vild djungel av olika format som antingen inte var kompatibla med varandra eller som var starkt begränsade i både upplösning och antal färger. Med PS/2 lanserades VGA som kom att standardisera grafik för lång tid framöver med en normal upplösning på 640*480 pixels med 16 färger eller, mer normalt för spel, 320*200 pixels med 256 färger. För den professionella marknaden introducerade IBM samtidigt 8514/A, en grafikadapter som gav en upplösning på 1024*768 pixels som kunde visa 256 färger. På grund av sitt pris blev 8514/A aldrig speciellt utbrett. IBM byggde sedermera på med XGA som inte alls blev samma succé, SVGA från VESA konkurrerade ut det.

Se även

• IBM PC
• IBM PS/1