FL, Fl eller fl kan avse:

• FL – ett uttryck som används inom luftfarten som beryder Flight Level, se Flygnivå
• FL – nationalitetsbeteckning för motorfordon från Liechtenstein
• FL – förkortning för Florida
• FL – ett tidigare försvarsmaktsgemensamt skolförband inom Försvarsmakten, se Försvarets läroverk
• FL – förkortning för Female Legends
• fl. – en tidsperiod under vilken en person, skola, rörelse eller även en art varit aktiv eller blomstrande, se floruit
• fl – enheten femtoliter, som används vid blodstatusprover.

Se även

• Förvaltningslagen (Sverige)
• Förvaltningslagen (Finland)

Referenser

Volvo FL är den minsta av Volvo Trucks frontbyggda lastbilar, FL står för Front Low. Den är anpassad för stadskörning och därför anpassad till renhållningstransporter och distributionstransporter. Den byggs i Volvo Trucks fabrik i Gent, Belgien och på Volvo Trucks monteringsfabriker runt om i världen.

Volvo FL utsågs till Truck of the Year 1986.

Tillverkade

Referenser

Denna artikel innehåller en lista över förkortningar.

Allmänna förkortningar

Förkortningar inom postväsendet och brevskrivning

Förkortningar vid tidsangivelser

Svenska examina

• civ.ek.
• civ.ing.
• ekon.dr
• ekon. mag.
• ekon. kand.
• fil.dr
• fil.lic.
• fil.kand.
• fil.mag.
• jur. kand.
• jur.utr.kand.
• jur.lic.
• jur.dr
• jur.utr.dr
• med.dr
• med.lic.
• med.kand.
• odont.kand.
• odont.lic.
• odont.dr
• pol.kand.
• pol.mag.
• pol.dr
• tekn.dr
• tekn.lic.
• teol.kand.
• teol.lic.
• teol.dr

Institutioner och organisationer

Latinska förkortningar

Förkortningar som mest används inom universitetsvärlden.

Måttenheter

Se lista över förkortningar för måttenheter.

Språk

Notera att beteckningar som börjar på ny- avser nutidsspråk i texter där språkets vanliga beteckning avser äldre språk; exempelvis kan fornisländska betecknas isl. och nutida isländska nyisl. i någon text. Sådan beteckning finnes bland annat i utförligare ordböcker och språklexikon. Se även ISO 639.

Teknik

• AC – air conditioning; Alternating Current (växelström)
• AM – Amplitudmodulering
• ATB – All terrain bike, terrängcykel, se mountainbike
• bps – bits per second, bitar per sekund, hastighet för dataöverföring
• CD – Compact Disc
• DC – Direct current (likström)
• DIN – Deutsches Institut für Normung, ett tyskt standardiseringsorgan
• DPF – Diesel Particulate Filters (avgasrening)
• DSG – Direct-Shift Gearbox (växellåda)
• DVD – Digital Versatile Disc
• EAN – European Article Number (streckkod)
• EGR - Exhaust gas recirculation (del i avgassystem på motorfordon)
• FM – Frekvensmodulering
• HF – High Frequency (kortvåg; högfrekvens)
• IF – Intermediate Frequency (mellanfrekvens i superheterodynmottagare)
• ISO – Internationella standardiseringsorganisationen
• KV – Kortvåg
• LV – Långvåg
• LW – Longwave eller Long Wave (långvåg)
• MF – Mediumfrekvens (Gränsvåg 1,6 – 3 MHz)
• MV – Mellanvåg
• MW – Mediumwave eller Medium Wave (mellanvåg)
• MMS – Multimedia Messaging Service
• NOM – Naturligt organiskt material
• PC – Personal computer (persondator)
• PCM – Pulskodsmodulering
• PWM – Pulsbredsmodulering
• RAM – Random Access Memory
• ROM – Read-only Memory
• rpm – revolutions per minute, varv per minut, varvtal
• SMS – Short Message Service
• SQR / SQRT – Square root (kvadratrot)
• SSB – Single side-band, amplitudmodulering med enkelt sidband
• SW – Shortwave eller Short Wave (kortvåg 3 – 30 MHz)
• TDI – Turbo Direct Injection
• UHF – Ultra High Frequency (decimetervåg 0,3 – 3 GHz)
• UKV – Ultrakortvåg (samma som VHF)
• USB – Universal Serial Bus
• VHF – Very High Frequency (metervåg, ultrakortvåg 30 – 300 MHz)
• VLF – Very Low Frequency (< 30 kHz)

Väderstreck

Sport

• disk. = diskvalificerad
• DM = distriktsmästerskap
• DNF = fullföljde inte (eng. did not finish)
• DNS = kom inte till start (eng. did not start)
• efl = efter förlängning
• EM = europamästerskap
• FM = finska mästerskap
• GM = Götalandsmästerskap
• GP = Grand Prix
• GS = Grand Slam
• GS = Generalsekreterare (idrottsförbund)
• IEM = inomhuseuropamästerskap
• IVM = inomhusvärldsmästerskap (friidrott)
• JSM = Junior-SM
• KO = knockout
• MMA – Mixed martial arts
• MTB – Mountainbike, terrängcykel
• NM = nordiska mästerskap
• OS = olympiska spel
• s.d. = sudden death
• SM = svenska mästerskap
• TKO = Technical Knock-out
• USM = Ungdoms-SM
• VC = världscup
• VM = världsmästerskap
• w.o. = walkover

Se även

I artikeln idrottsförening finns förklaring för många av de förkortningar som förekommer i idrottsföreningars namn.

Se även

• Svenska skrivregler
• Lista över förkortningar för måttenheter
• Lista över latinska ordspråk och talesätt
• Förkortning

Referenser

Noter

Allmänna källor

• S. Malmström, I. Györki, P.A. Sjögren, (S. Ewerth, A. Ranebo), Bonniers svenska ordbok (nya skolupplagan), Bonnier Fakta Bokförlag AB (1989)

Externa länkar

• Förkortningar i SAOB (pdf) (där ”SAOB” står för Svenska Akademiens ordbok)
• Acronym Finder - Utförligt engelskspråkigt uppslagsverk över förkortningar och akronymer.

Orlando är en stad i Orange County i den amerikanska delstaten Florida med en yta av 261,5 kvadratkilometer och en befolkning som uppgår till cirka 270 934 invånare (uppskattning 2015). Cirka 27% av befolkningen i staden är afroamerikaner. Av befolkningen lever cirka 16% under fattigdomsgränsen.

Staden är belägen i den centrala delen av delstaten cirka 110 kilometer nordost om Tampa och cirka 320 kilometer sydost om huvudstaden Tallahassee.

Cirka 75 kilometer öster om staden ligger Cape Canaveral. Cirka 25 kilometer sydväst om staden finns Walt Disney World Resort med ett antal temaparker, samt Sea World med olika marina däggdjur, och Universal Orlando Resort. Orlando har även en internationell flygplats, Orlando International Airport. Den ligger 11 km sydöst om staden.

Sport

Professionella klubbar i de stora lagsporterna

• National Basketball Association (NBA) - basket
  • Orlando Magic
• Major League Soccer (MLS) - fotboll
  • Orlando City SC
• Arena Football League (AFL) - amerikansk fotboll inomhus
  • Orlando Predators

Vänorter

Orlando har tolv vänorter:

• Anaheim, Kalifornien, USA
• Valladolid, Spanien
• Curitiba, Paraná, Brasilien
• Guilin, Folkrepubliken Kina
• Monterrey, Mexiko
• Orenburg, Ryssland
• Reykjanesbær, Island
• Marne-la-Vallée, Frankrike
• Tainan, Taiwan
• Urayasu, Japan
• Kiryat Motzkin, Israel
• Newport, Rhode Island, USA

Marne-la-Vallée, Anaheim och Urayasu är sammanbundna till Orlando genom att de har andra Disneytemaparker (Disneyland Resort Paris, Disneyland Resort och Tokyo Disneyland respektive).

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Noter

Externa länkar

• The Orlando Travel & Visitors Bureau
• The Orlando Regional Chamber of Commerce
• Orlando City Guide

Djur (Animalia, Metazoa) är flercelliga organismer som kännetecknas av att de är rörliga och heterotrofa, det vill säga får sin energi från föda. De utgör ett rike inom klassificeringen av levande organismer. Med få undantag har djur muskler och ett nervsystem samt ett inre hålrum i kroppen, ämnat för nedbrytning av födan.

Som heterotrofa organismer är djur inte självnärande, det vill säga de kan inte som växterna producera och tillgodogöra sig kolhydrater genom fotosyntes. De måste istället få sin energi från föda genom att konsumera andra organismer med energiinnehåll. Till skillnad från växterna och andra flercelliga organismer som svampar har djurs celler inga cellväggar. Djurceller avgränsas av cellmembran. Som skydd och stadga åt kroppen har olika djurgrupper utvecklat strukturer som inre skelett, hud, skal, yttre exoskelett och hydrostatiskt skelett.

Djuren tros ha utvecklats under prekambrium ur flagellater, en grupp inom protisterna. Jordens äldsta djur tros vara kammaneterna.

Människan är ett djur, i begreppets alla vetenskapliga definitioner. I dagligt tal och i exempelvis juridiska sammanhang används begreppet djur ofta i meningen "djur utom människan".

Läran om djurriket kallas zoologi.

Djurrikets klassificering

Klassificeringen av liv i riken har förändrats över tid och det har även lett till förändring av vilka organismer som tillhör djurriket. I tidig systematik räknades exempelvis så kallade encelliga djur, urdjuren eller protozoer, till djurriket. I nutida systematik räknas inte protozoer till djurriket utan förs till gruppen protister. Det innebär att djurriket är synonymt med flercelliga djur (vetenskapligt namn Metazoa).

Flercelliga djur

Det finns idag ungefär 1,4 miljoner kända arter av (flercelliga) djur, som varierar i storlek mellan 10 μm (mikrometer) och 30 meter. De gener som förenar alla djur tros ha en gemensam ana som uppstod för cirka 650 miljoner år sedan, under Ediacara-perioden, då Ediacarafaunan levde, vilket är de äldsta kända flercelliga organisermerna. De besynnerliga arterna Dickinsonia costata och Trichoplax adhaerens är exempel på flercelliga organismer som har klassificerats som mycket tidiga djur.

Gemensamt för alla (flercelliga) djur är bland annat att det finns så kallade desmosomer, det vill säga cellstrukturer av proteiner vars funktion är att binda samman cellerna rent fysiskt och som därmed ger vävnaden ökad stabilitet och motstånd mot mekanisk stress; att cellerna skiljer ut ett proteinlager (extracellulär matrix) vid sin basis; och att minst en uppsättning av Hox-gener är närvarande. De mer kända egenskaperna (stor rörlighet, nervsystem, epiteler, kroppshåla, cirkulations- och andra organ) uppstod däremot senare i djurs evolution. Flercelliga djur är vidare de enda flercelliga organismer som saknar cellvägg.

Systematik

Djurriket indelas i stammar:

• Svampdjur (Porifera)
• Kammaneter (Ctenophora)
• Nässeldjur (Cnidaria) (koralldjur, maneter m.fl.)
• Placozoer (Placozoa)
• Tvåsidiga djur (Bilateria)
  • Myxozoer (Myxozoa)
  • Acoeler (Acoelomorpha)
  • Protostomier (Protostomia)
    • Bukhårsdjur (Gastrotricha)
    • Ringbärare (Cycliophora)
    • Käkmaskar (Gnathostomulida)
    • Hjuldjur (Rotifera)
    • Dvärgkäkmaskar (Micrognathozoa)
    • Hakmaskar (Acanthocephala)
    • Pilmaskar (Chaetognatha)
    • Pansarmaskar (Kinorhyncha)
    • Korsettdjur (Loricifera)
    • Snabelsäckmaskar (Priapulida)
    • Rundmaskar (Nematoda)
    • Tagelmaskar (Nematomorpha)
    • Leddjur (Arthropoda) (insekter, spindlar, kräftdjur och palpkäkar)
    • Trögkrypare (Tardigrada)
    • Klomaskar (Onychophora)
    • Rhombozoer (Rhombozoa)
    • Stavsimmare (Orthonectida)
    • Plattmaskar (Platyhelminthes) (binnikemaskar m.fl.)
    • Blötdjur (Mollusca) (musslor, snäckor, bläckfiskar m.fl.)
    • Stjärnmaskar (Sipuncula)
    • Slemmaskar (Nemertea)
    • Ringmaskar (Annelida) (daggmaskar m.fl.)
    • Skedmaskar (Echiura)
    • Bägardjur (Entoprocta)
    • Mossdjur (Bryozoa)
    • Armfotingar (Brachiopoda)
    • Hästskomaskar (Phoronida)
  • Deuterostomier (Deuterostomia)
    • Tagghudingar (Echinodermata) (sjöstjärnor, sjögurkor m.fl.)
    • Svalgsträngsdjur (Hemichordata)
    • Ryggsträngsdjur (Chordata) (ryggradsdjur m.fl.)

Artantal i djurrikets stammar

Referenser

Externa länkar

• Wikispecies har information om Djur.
• Wikimedia Commons har media som rör Djur.
• Wiktionary har ett uppslag om djur.
• Wikidata har data som rör Djur.
• Tree of Life web project: Discussion of Phylogenetic Relationships Citat: "...Due to new evidence from developmental biology and molecular phylogenetics, ideas about bilaterian relationships have undergone a major paradigm shift within the last decade. The new hypotheses shown in the tree above are now widely accepted, but there are also many sceptics who emphasize the pitfalls and inconsistencies associated with the new data. One of the most prominent alternative views based on morphological evidence is championed by Nielsen (2001)..."

3326 Agafonikov eller 1985 FL är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 20 mars 1985 av den tjeckiske astronomen Antonín Mrkos vid Kleť-observatoriet i Tjeckien. Den är uppkallad efter ryssen Askold Agafonnikov.

Asteroiden har en diameter på ungefär 14 kilometer.

Referenser

Enhjärtbladiga gömfröväxter (Monocotyledonae, kallas också Liliopsida) omfattar olika liljeartade växter med gräslikt utseende, flera av familjerna är vattenlevande, och även andra växter såsom palmer och bananväxter. De enhjärtbladiga växterna kännetecknas bland annat av tretaliga blommor, parallellnerviga blad (bananväxter m fl är undantag), avsaknad av huvudrot, stjälkar och stammar utan sekundär tjocklekstillväxt, samt groddplantor med ett hjärtblad. Även ledningssystemen i stjälken sitter oftast spritt jämfört med cirkelformat hos tvåhjärtbladiga växter. Enhjärtbladiga växter har utvecklats från numera utdöda representanter av tvåhjärtbladiga växter.