Skatuddens varv

Skatuddens varv (finska: Katajanokin telakka) var ett skeppsvarv på Skatudden i Helsingfors, vilket var Valmets huvudvarv fram till mitten av 1970-talet.

Den nybildade finländska staten grundade Statens varv på Skatudden 1918. Året därpå hade varvet två flytdockor, filnings-, bearbetnings-, trä- och plåtverkstäder. Under mellankrigstiden fungerade det som ett reparations- och underhållsvarv för Finlands marin.

Efter mellanfreden i Moskva i september 1944 efter fortsättningskriget började staten en storskalig skeppsbyggnad på Skatuddens varv, liksom på flottans varv i Sveaborg och flottans varv i Pansio i Åbo, för att uppfylla Finlands krigsskadestånd till Sovjetunionen. De tre varven organiserades 1945 som Statens varv, vilket 1946 införlivades i Valtion Metallitehtai (från 1951 Valmet Oy).

Flytt till Nordsjö

Eftersom Skatuddens varv inte kunde bygga större båtar än på ungefär 10.000 ton och varvsområdet inte kunde utvidgas, fanns ett behov att omlokalisera varvet. Riksdagen fattade därför i november 1971 beslut om att uppföra det nya Nordsjövarvet i Nordsjö i östra delen av Helsingfors. Där lades kölen till det första fartyget i december 1973.

Hela verksamheten flyttade till Nordsjö fram till 1977, varefter Skatuddens varv, liksom Sveaborgs varv, lades ned.

Källor

• Helsingin kaupungin kiinteistövirasto – Katajanokan täyttöja toimintahistoria ("Helsingfors stads fastighetsbyrå – Skatuddens utfyllningar och verksamhetshistoria"), utgiven av Helsingin kaupungin Kiinteistövirasto den 10 augusti 2016