AIX, Advanced Interactive eXecutive, är IBMs variant av Unix. AIX har funnits till flera olika av IBM:s produktlinjer men numera avses vanligen den variant som går att köra på IBM:s produktlinjer System p (fd. pSeries, ffd. RS/6000) och System i (fd. iSeries, ffd. AS/400).

Första versionen baserades på UNIX System V Release 3 och kom 1986. AIX har, baserat på Version 3, rykte om sig att vara en annorlunda Unix, och det var en hel del som skilde sig från både andra kommersiella Unix-varianter och fria implementationer. Allteftersom AIX mognat har den alltmer kommit att likna andra System V-implementationer.

Historik

Före IBM:s egen Unix-variant AIX sålde IBM bland annat Xenix för IBM PC/AT och ix/370 för stordatorer.

När IBM släppte sin första RISC-baserade dator 1986, IBM PC RT, licensierade IBM operativsystemet IN/ix från INTERACTIVE Systems Corporation och baserade AIX på det. AIX Version 1 och 2 kördes på IBM PC RT (RT är en förkortning av RISC Technology).

1987 tillkännagavs att en AIX-variant för Intel-chip skulle släppas, det dröjde dock ända till 1992 innan den lanserades under namnet AIX för PS/2. Det levererades på 3,5-tumsdisketter och kom i version 1.1 till och med version 1.3.2. IBM slutade sälja produkten den 10 mars 1995. Historik på sidan os2ports.com

I februari 1990 tillkännagav IBM RISC System/6000 och AIX Version 3, det kom att bli den mest framgångsrika versionen av AIX.

AIX Version 3.2.5 kom i september 1993 tillsammans med RS/6000-maskiner baserade på POWER2-arkitekturen.

AIX Version 4.1 lanserades i juli 1994 och var den första AIX-versionen med stöd för PowerPC-processorn och SMP.

Historik för AIX 4.1.5 till AIX Version 6.1

Nedan följer historik om vad som inkluderades med de olika versionerna av AIX.1 Årtalen inom parentes reflekterar det eller de år som en specifik version uppdaterades, antalet uppdateringar är antalet ML-nivåer (Maintenance Level) som gavs ut av respektive version. Vill man specifikt hänvisa till till exempel den tredje uppdateringen av AIX version 4.2.1 skriver man vanligtvis ut det i formen AIX Version 4.2.1-ML3 eller möjligtvis Version 4.2.1-03.

Version 4.1.5 (1996–1998, 4 uppdateringar)

Större förändringar inkluderade Ultimedia Services Version 2.2.0.1, Netscape Navigator 3.0.4 och 4.0.4 och IBM Internet Connection Secure Server version 4.2. AIX Version 4.1.5 följdes av Version 4.2.

Version 4.2 (1996, 2 uppdateringar)

Suns Java programming environment V.1.0 inkluderas. AIX Version 4.2 följdes av Version 4.2.1. Stöd för 8-vägs SMP och mer än 2 GiB minne.

Version 4.2.1 (1998–1999, 9 uppdateringar)

VisualAge for Java Entry Version 2.0.0.3, eNetwork LDAP Directory Version 2.1, Network Station Manager Version 1.3, Tivoli Management Agent Version 3.2, Netscape Communicator Version 4.61 och Ultimedia Services Version 2.3 inkluderas. AIX Version 4.2.1 följdes av Version 4.3.

Version 4.3 (1997, 1 uppdatering)

Lotus Domino Go webbserver Version 4.6 inkluderas, stöd för 24-vägs SMP och 96 GiB minne. AIX Version 4.3 följdes av version 4.3.1.

Version 4.3.1 (1998, 2 uppdateringar)

Lotus Domino Go webbserver version 4.6.2.3 inkluderas. AIX Version 4.3.1 följdes av Version 4.3.2.

Version 4.3.2 (1998–1999, 4 uppdateringar)

WebSphere Application Server Version 2.02, Standard Edition (med IBM HTTP Server Version 1.3.3), AIX Fast Connect Version 2.1 60-dagars testlicens och Web-based System Manager Version 4.3.2 inkluderas. AIX Version 4.3.2 följdes av Version 4.3.3.

Version 4.3.3 (1999–2002, 11 uppdateringar)

Modular I/O Library Version 2.1.0.0, AIX Fast Connect Version 3.1.0.0 (utvärderingslicens), Netscape Communicator Version 4.78, IBM HTTP Server V1.3.12.4, SecureWay Directory Version 3.2.2, System V Commands and Tools for AIX Version 1.0, Adobe Acrobat Reader Version 4.05 och Tivoli Management Agent Version 3.7.1 inkluderas.

AIX Version 4.3.3 är den sista AIX-versionen i 4.x-familjen, den följdes av AIX 5L för POWER Version 5.0.

Version 5.0 (2000, 1 uppdatering)

Stöd för filer större än 32 GiB, PKCS#11 version 2.01 API, 64-bitars kärna och API:er, AIX Fast Connect Release 3.0 och /proc-filsystem inkluderade. Det sistnämnda är en del i strategin att få AIX och Linux att integreras närmare. L:et i produktnamnet AIX 5L står för Linux Affinity. AIX 5L Version 5.0 var inte en GA-produkt i IBM-termer (GA står för General Availability, dvs. allmän tillgänglighet) utan var en release för utvecklare som skulle ge dem tillfälle att börja arbeta på 64-bitarsapplikationer. Följdes av Version 5.1.

Version 5.1 (2001–2003, 5 uppdateringar)

Stöd för att starta operativsystemet från Storage Area Network, SMP-stödet utökas från 24 processorer till 32, minnesstödet utökas från 96 GiB till 256 GiB, JFS2, Gigabit EtherChannel (upp till fyra gigabit ethernetportar kan hanteras som en), Pluggable Authentication Mechanism (PAM) och 64-bitars drivrutiner och OpenGL-stöd med Direct Window Access (DWA) (tillåter direkt åtkomst till OpenGL utan att gå igenom XGL eller XServer) inkluderas. Följdes av Version 5.2.

Version 5.2 (2002–2003, 2 uppdateringar)

UNIX 98 Server-certifiering, DNS Bind Version 9, LDAP-klientsupport för RFC 2307, SNMP Version 3, Internet Key Exchange (IKE) för DHCP-servrar, LPAR-stöd (logiska partitioner), JFS2 utökas med stöd för filer och filsystem upp till 16TB och Active Directory-autentisering inkluderas. Följdes av Version 5.3.

Version 5.3 (2004–2007)

NFS Proxy Caching-server, Tivoli Usage and Accounting Manager integrerad med AIX 5L Advanced Accounting, Micro-Partitioning, Integrated Virtualization Manager (Virtual I/O Server), stöd för Altivec-instruktioner, stöd för Radius Server, Network Intrusion Detection, stöd för att dela en processor på upp till tio partitioner, stöd för POWER5-arkitekturen, stöder SMP-system med upp till 64 processorer, Network File System v4, Stream Control Transmission Protocol, Service Location Protocol (SLP)-klient och Java 3D-stöd för Java Version 1.4 inkluderas. I december 2006 blev AIX 5L Version 5.3 UNIX-03-certifierat av The Open Group.

Version 6.1 (2007–)

Virtualiseringsfunktionerna har byggts ut ytterligare med en teknik som kallas PowerVM, man kan flytta applikationer mellan olika instanser av AIX medan de körs. Upp till 1024 logiska partitioner. Stöd för Power6-processorn.

Externa länkar

• IBM System p hemsida
• IBM AIX hemsida

En persondator är en dator i första hand avsedd att användas av en enda användare, vanligtvis främst till redigering av olika typer av dokument i kontorsprogram, beräkningar, databearbetning, internetåtkomst via World Wide Web och e-post, datorspel och uppspelning av musik och video. På 2000-talet har skillnaden mellan persondatorer och arbetsstationer suddats ut, och persondatorer används allmänt i sammanhang där många personer använder samma dator turvis.

En persondator består av en systemenhet, mus, tangentbord och skärm. På grund av att enheterna fungerar med varandra. Termerna bordsdator och skrivbordsdator (engelska: desktop "på skrivbord") används ofta synonymt med persondator. Termerna bärbar dator, portabel dator och laptop (eng: "i knät") avser persondatorer avsedda att kunna tas med på resor. I ett nätverk av datorer kan hela datorn som anslutits på en position kallas för "nod".

Också om persondatorerna, i synnerhet IBM:s PC och dess tidiga efterföljare, i första hand avsågs att användas av en person, placerade i personens arbetsrum, kom persondatorer någorlunda snart att användas också i hemmiljöer, där de delades av hela familjen. Skillnaden på operativsystemnivå var dock tydlig i jämförelse med arbetsstationerna, som var avsedda att vanligen användas av en användare åt gången, men så att varje användare loggade in och därmed fick tillgång till sina egna inställningar och filer.

Persondator, arbetsstation och hemdator

Termen hade använts inom Xerox PARC (1972-1973) om forskningsprojektet Xerox Alto PC. Även Olivetti (Programma 101 1964) och Hewlett-Packard (HP 9800-serien 1971) hade gjort programmerbara enanvändardatorer som kallades programmerbara kalkylatorer. Dessa flyttbara skrivbordsdatorer kostade 3–5 gånger mer än en Volkswagen Typ 1 och var knappast något för vanliga småföretag eller privatpersoner.

Termen persondator infördes på allvar på engelska ("personal computer") med storsäljande Commodore PET 1977 som hade texten på frontpanelen och använde frasen "The age of the Personal Computer" som reklamslogan. Begreppet blev väletablerat 1981 med IBM PC som hade uttrycket i modellnamnet, då IBMs datorer för professionellt bruk före PC:n vanligen var fleranvändarsystem typ IBM System/360, undantaget IBM 5100. IBM:s arbetsplatsmiljöer byggde ofta på datorterminaler som fick färdiga resultat att visa på bildskärmen från en minidator eller stordator, och även IBM PC kunde användas i nätverk som en IBM 3270-terminal med hjälp av en terminalemulator.

Förkortningen PC kom att användas för datorer kompatibla med IBM:s persondatorer, och sådana kom att dominera persondatormarknaden och med tiden tränga ut IBM själva, eftersom arkitekturen gjorts öppen. Från 1987 kallade de sina persondatorer IBM PS/2, "Personal System/2", som en sluten arkitektur som inte skapade en marknad av kompatibler. På 1980-talet fanns en uppsjö av persondatorer (exempelvis Victor 9000 och ABC800), med såväl 8-bitars, 16-bitars och slutligen 32-bitars mikroprocessorer som CPU, men de som konkurrerade om samma nisch som IBM PC försvann långsamt om de inte var helt kompatibla eftersom marknaden för tillbehör och programvara fokuserade på PC-kompatibla. De som fann en egen nisch klarade sig bättre: Apple Macintosh med grafiskt operativsystem som användes inom den typografiska industrin, Commodore 64 med färggrafik och ett pris som gjorde den till världens mest sålda dator. Amiga och Atari var andra som klarade sig på spelmarknaden. Inom industrin är PC-datorer en bland flera typer av styrsystem.

Under 1990-talet fanns det framförallt tre typer av datorer för personligt professionellt bruk på marknaden: IBM-kompatibla PC:n, Macintosh-datorer och Unix-arbetsstationer. I och med att prestandaskillnaden mellan PC:n och arbetsstationer minskade i slutet av decenniet och maskinvaran numera ofta är helt kompatibel används både ordet ”persondator” och förkortningen ”PC” närmast synonymt om alla sådana datorer.

Hemdator syftade ursprungligen i första hand på mikrodatorer för hobbybruk, vilka blev vanliga på 1980-talet och så småningom konkurrerades ut av persondatorerna. Numera används ordet ofta för persondatorer som används hemma, oavsett typ.

Moderna operativsystem för persondatorer tillhandahåller i allmänhet de flesta funktioner man förväntar sig av fleranvändarsystem och samma dator har ofta flera användare, till exempel i hem och skolor. Används datorn däremot i första hand som server eller för inloggning över nätet kallas den inte persondator, också om samma datorhårdvara, med samma program, i annan användning vore en sådan.

Uppbyggnad

Persondatorn har vanligen varit uppbyggd som en skrivbordsdator, med datorlåda skild från bildskärm, tangentbord och mus, men kan också vara en bärbar dator, med dessa delar integrerade. En handdator räknas inte alltid som persondator, eftersom dess funktioner är starkt begränsade.

För att använda persondatorn behövs ett operativsystem och de tillämpningsprogram man vill köra. Bland operativsystem för IBM-kompatibla persondatorer kan nämnas Microsoft Windows, CP/M-86, Linux, FreeBSD och Solaris. Mac OS används på för det operativsystemet specialtillverkade datorer, som dock tekniskt inte skiljer sig från de övriga.

För persondatorernas kylning, se kapitlet "kylning av persondatorer" i artikeln "dator".

Persondatorn i Sverige

Den första svenska persondatorn var LYS-16 som utvecklades vid Linköpings universitet runt 1975. År 1977 tillverkade Dataindustrier AB en terminaldator med namnet Seven S åt Kommundata, och året därefter tog Scandia Metric initiativet att tillsammans med Dataindustrier och Luxor utveckla persondatorn ABC 80.

Luxors med flera persondatorsatsning blev framgångsrik och följdes av ABC 800 och ABC 1600 innan utvecklingen lades ned av den nya ägaren Nokia data år 1986 till följd av internationell konkurrens från IBM PC och kloner av denna.

Se även

• Datorns historia
• PC (dator)
• Mikrodator
• Minidator
• Stordator
• Superdator
• Spelkonsol
• Wife acceptance factor (WAF)

Källor

Microsoft Corporation är ett multinationellt datorföretag baserat i Redmond, Washington med omkring 221 000 anställda. Företaget är i dag världens största inom programvaruutveckling. Microsoft utvecklar, tillverkar och licensierar många programprodukter för ett flertal olika datorsystem. Dessa är framförallt anpassade för mindre företag. De populäraste produkterna är operativsystemet Microsoft Windows samt Microsoft Office. Dessa produkter har en stark position på marknaden; de är båda helt dominerande när det gäller persondatormarknaden.

Företaget grundades 4 april 1975 av Bill Gates och Paul Allen i Albuquerque, New Mexico. Namnet Microsoft är en sammandragning av "microcomputer software". Under 1980-talet dök en mängd IBM PC-kloner upp och Microsoft använde snabbt sin position för att dominera operativsystemmarknaden bland privatkunder. De första versionerna av företagets nuvarande flaggskepp Microsoft Windows släpptes som ett tillägg för MS-DOS. Historiskt sett kan även nämnas att Microsoft har tillhandahållit konsumentsupport i nyhetsgrupper på Usenet och World Wide Web och delar ut utmärkelsen Most Valuable Professional till frivilliga deltagare som anses vara hjälpsamma i försöken att hjälpa företagets kunder.

Företagets dominerande ställning har lett till flera undersökningar ledda av den amerikanska regeringen, inklusive en federal undersökning 1998 som visade att Microsoft otillåtet använt sin dominerande ställning för att ta marknadsandelar från sina konkurrenter. Microsoft har vunnit ett flertal priser såsom utmärkelsen "1993 års mest innovativa amerikanska företag" av tidskriften Fortune Magazine.

Företaget har efterhand också vidgat sitt verksamhetsfält med till exempel nyhetskanalen MSNBC, webbportalen MSN, webbmejlen Outlook.com/Hotmail, sökmotortjänsten Bing, kontakttjänsten Linkedin och det interaktiva uppslagsverket Encarta. Andra produkter som Microsoft tillhandahåller består bland annat av hemunderhållningsprodukterna Xbox, Xbox 360, Xbox One och MSN TV. Den 15 september 2014 köpte Microsoft upp det svenska spelföretaget Mojang AB med spelet Minecraft.

Historik

1975–1985: Tidig historia

År 1975 grundade Bill Gates och Paul Allen "Micro-soft" (kortform för MicroComputer Software) i Albuquerque, New Mexico, USA. Grundtanken var att sälja Basic-tolkar för datorn Altair 8800. Det första operativsystemet kom att bli Xenix som sedan såldes till dåvarande SCO.

Paul Allen var en dag på väg att besöka Bill Gates i hans studentrum, då han upptäckte en datortidning som innehöll information om datorn Altair 8800. Den var den första mikrodatorn som konkurrerade med mer kommersiella modeller. Några dagar senare ringde Gates till Micro Instrumentation and Telemetry Systems (MITS), personerna som grundat Altair 8800, och meddelade dem att han och några vänner höll på att utveckla en version av programspråket Basic, som skulle köras på en Altair 8800 och sedermera även PC. Då hade varken Gates eller Allen någonsin rört vid en sådan dator, men ändå blev MITS intresserade av programmet.

Efter åtta veckor insåg Allen och Gates att deras produkt äntligen var redo för en demonstration. Trots att Gates skött själva utvecklingen var det Allen som flög till MITS för att presentera det nya Basic-systemet. Demonstrationen ska trots Allens ringa erfarenhet ha gått bra, och MITS köpte Allens och Gates Basictolk. Då Gates såg en affärsmöjlighet här, hoppade han av sin utbildning på Harvard University och startade Microsoft.

Commodore köpte in Microsofts Basic i slutet av 1976, och Basic fick en stor spridning tack vare Commodores storsäljande mikrodatorer Commodore PET (1977), VIC-20 (1980), Commodore 64 (1982–1992) och Commodore 128 (1985).

Den 12 augusti 1981 – efter att förhandlingar med Digital Research misslyckats – gavs Microsoft ett kontrakt från IBM för att utveckla en version av operativsystemet CP/M anpassad för kommande IBM PC. Dock hade inte Microsoft något utvecklat operativsystem då, så de köpte en CP/M-klon vid namn QDOS från Tim Paterson vid Seattle Computer Products för 50 000 dollar. Microsoft döpte om QDOS till PC-DOS. På grund av potentiella upphovsrättsproblem med CP/M sålde IBM både CP/M för 250 dollar och PC-DOS för 40 dollar. Tack vare det låga priset blev PC-DOS så småningom väletablerat.

Redan under 1980-talet dök en mängd IBM PC-kloner upp, den första av Compaq, efter att de lyckats klona IBM-bioset. Microsoft använde snabbt sin position för att dominera operativsystemmarknaden bland privatkunder. De började licensiera sitt operativsystem för användning på IBM PC-kloner, och kallade sin version MS-DOS (Microsoft Disk Operating System). Genom aggressiv marknadsföring av MS-DOS gentemot utvecklare av IBM PC-kloner växte Microsoft från en liten aktör till en av de större programvaruföretagen i hemdatorindustrin. De tog bland annat stora marknadsandelar från Digital Researchs operativsystem CP/M.

1985–1991: OS/2 till Windows

1985 arbetade Microsoft tillsammans med IBM för att utveckla ett nytt, mer avancerat operativsystem vid namn OS/2. OS/2 släpptes i samband med IBM:s nya hårdvara PS/2. I februari 1986 flyttade Microsoft till Redmond, Washington, där de är kvar än i dag. En månad efter flytten börsnoterade de sig för 61 miljoner dollar. Aktien kostade då 21 dollar styck och steg med 33 procent redan första dagen. Under 1987 släppte Microsoft sin första version av OS/2 till sina licenstillverkare. Några år senare, närmare bestämt 8 augusti 1989, introducerade Microsoft dess mest heltäckande kontorsprodukt, Microsoft Office. Till skillnad från Microsoft Works var Microsoft Office ett paket som innehöll andra kontorsprogram som tidigare enbart såldes separat, däribland Microsoft Word, Microsoft Excel, Microsoft Powerpoint, med flera. Det fanns också i senare utgåvor Microsoft Office Outlook, motsvarigheten till Outlook Express, en mer avancerad e-postklient som innehåller en almanacka.

1989 utannonserade Microsoft vid Comdex att 1991 års release av Windows 3.0 skulle bli den sista Windows-versionen, och under de närmsta åren fortsatte Microsoft hävda att OS/2 var framtiden i datorvärlden.

16 maj 1991 meddelade Gates att samarbetet med IBM angående OS/2 var över, och att företaget framöver skulle fokusera på Windows- och Windows NT-operativsystemskärnorna. Utvecklare som hade ignorerat Windows och satsat fullt på OS/2 blev starkt överraskade, och hävdade att Microsoft avsiktligt spelat falskt. Under åren minskade OS/2:s popularitet, och Windows blev snabbt det mest använda PC-operativsystemet.

1992–1995

Under övergången från MS-DOS till Windows knappade Microsoft in gentemot programvarukonkurrenter som WordPerfect och Lotus 1-2-3 med hjälp av sin egen produkt Microsoft Office. Vissa föregav att Microsoft använt sin insiderkunskap om Windows-kärnan, tillsammans med odokumenterade API-funktioner för att få Office att prestera bättre än sina konkurrenter. Eftersom Office fungerade så bra tillsammans med det dominerande Windows gick Office snabbt om sina konkurrenter. I mars 1992, lanserades Windows 3.1 tillsammans med företagets första reklamkampanj på TV. Mjukvaran såldes i över tre miljoner kopior inom loppet av två månader på marknaden. I oktober, 7 månader senare, lanserades Windows for Workgroups 3.1 med integrerad nätverksmjukvara och stöd för peer-to-peer nätverk.

1994 lanserade Microsoft Encarta, som blev den första uppslagsverket som var avsett att användas på datorer. Samma år ändrade företaget sin slogan till "Where do you want to go today?".

I augusti 1995 lanserades Microsoft Windows 95. Microsoft Windows 95 kännetecknas av ett helt nytt användargränssnitt som bland annat innehöll en startknapp. Mer än en miljon kopior av Windows 95 var sålda fyra dagar efter lanseringen.

1995–1999: Internetsatsningar

I mitten av 1990-talet var America Online en stor aktör på Internet. Microsoft mötte konkurrensen genom att den 24 augusti 1995 lansera onlinetjänsten MSN (MicroSoft Network). MSN blev en paraplyorganisation som rymde internetrelaterade tjänster med Microsoft Passport som gemensamt inloggningssystem för alla tjänster. Tillsammans med det amerikanska TV-bolaget NBC skapade Microsoft nyhetskanalen MSNBC som sänder nyheter dygnet runt. I slutet av 1997 köpte Microsoft Hotmail som var den tidens mest populära webbmailtjänst. Tjänsten döptes i och med uppköpet om till "MSN Hotmail". 1999 lanserade Microsoft MSN Messenger, en tjänst för direktmeddelanden för att möta konkurrensen från AIM, AOL:s motsvarande produkt.

I ett försök att utöka produktutbudet för privatkunder förvärvade företaget Webb-TV i april 1997. Några månader senare lanserades Office 97 och Internet Explorer 4.0, där den sistnämnda programmet utgjorde det första tecknet på ett försök att ta över webbläsarmarknaden som då dominerades av Netscape. Dessutom levererades Internet Explorer tillsammans med operativsystemet Mac OS Classic genom en överenskommelse med Apple Computer.

1998 var ett stort år för företaget. Operativsystemet Windows 98 lanserades som en efterträdare till Windows 95, och Microsoft licensierade teknologi från Citrix och utvecklade ännu en version av Windows NT 4.0, Terminal Server. Andra produkter som lanserades under det här året inkluderar handkontrollen Sidewinder Freestyle Pro och den trådlösa telefonen Cordless Phone System. Dessvärre skördade Cordless Phone inga framgångar vilket ledde till att produkten lades ner ett år efter lanseringen.

2000–2006: .NET

År 2000 lanserade Microsoft sitt nya utvecklingsramverk .NET vars mål är att förenkla och snabba upp utvecklingen av applikationer som är förberedda för Internet. I .NET består av ett antal klasser vilket gör det enklare att programmera lösningar. Det finns även ett stöd inbyggt i .NET för att hantera XML och Web Services. Innan .NET lanserades hade Microsoft en teknik för att hantera serverbaserad programvara som kallades för COM+. Arkitekturen kallades för Windows DIA (Distributed Internetwork Architecture). Innan .NET lanserades använde Microsoft mer avancerade teknologier, såsom COM och Active X som användes av kunderna för att hantera serverbaserade programvaror. Idag satsar Microsoft helt på .NET och använder sig alltså inte av COM, ActiveX eller liknande produkter eftersom de anses vara föråldrade.

År 2001 lanserades Windows XP och blev den första versionen av Windows som riktade sig till både företag och hemanvändare. Rent tekniskt var det en efterföljare till Windows 2000 men många funktioner från de senare versionerna av Windows 9.x-trädet hade lyfts över. XP introducerade också ett nytt grafiskt användargränssnitt samt fast user switching som är en funktion som gör att flera användare kan vara inloggade samtidigt. Operativsystemet blev det första att introducera produktaktivering, som är en funktion mot piratkopiering och som kräver att användaren aktiverar Windows inom 30 dagar. Samma år gjorde Microsoft entré på spelkonsolsmarknaden som tidigare dominerades av Sony och Nintendo med Xbox. År 2004 lanserades två nya versioner av Windows XP, Windows XP Media Center Edition och Windows XP Starter Edition där den sistnämnda är en version till ett lägre pris men med färre funktioner, till exempel kan man inte köra mer än tre program samtidigt.

På Microsoft Research togs november 2005 en förhandsversion av Singularity fram, ett operativsystem baserat på en mikrokärna bestående av 300 000 rader kod. Singularity är skrivet i C# och i ett helt nytt programspråk kallat Sing#. Det är dock oklart om Singularity kommer att nå marknaden eller om tekniken i operativsystemet enbart kommer att implementeras i framtida versioner av Windows.

2007–

Microsoft har nu lanserat operativsystemet Windows Vista den november 2006 för företagskunder och januari 2007 för privatkunder. Windows Vista ersätter det tidigare flaggskeppet Windows XP och innehåller enligt Microsoft hundratals nya funktioner såsom ett förbättrat grafiskt användargränssnitt kallat Windows Aero och ökad säkerhet. Enligt Microsoft är Vista den största uppgraderingen av Windows sedan Windows 95. Även det nya kontorspaketet Office 2007 har lanserats med ett nytt gränssnitt och stöd för nya filformat. Förutom Office finns företagets nästa programutvecklingsmiljö som går under arbetsnamnet Orcas tillgänglig i CTP-version (CTP står för Community Technology Preview).

Företaget har också lanserat ett 30-tal Windows Live-tjänster, vilket är ett samlingsnamn för en rad onlinetjänster som inte kräver någon extern installation av programvara, utan som istället är anpassade för användning på webben. De nya tjänsterna består av bland annat Windows Live Hotmail (ersättare till MSN Hotmail), Windows Live Local (ersättare till MSN Virtual Earth), Windows Live Onecare med flera.

Efter det lanserades Windows Home Server och Windows Server 2008. Microsoft operativsystem Windows 7 lanserades 22 oktober 2009.

Produkter

Microsoft har ett brett programvaruutbud med många internt utvecklade produkter som Microsoft Basic och Microsoft Word. Andra har köpts upp av Microsoft och vidareutvecklas, som grundstenen MS-DOS. Källkoden till Internet Explorer är licensierad till Microsoft av Spyglass, Inc., som från början skötte utvecklingen.

I april 2002 delade Microsoft upp sin verksamhet i sju enheter; varje enhet har ansvar för sin egen ekonomi. På det sättet ser man bättre koll på enheternas presentation och kan leverera produkter i tid. I september 2005 slogs de sju affärsområdena samman till tre divisioner — Microsoft Platform Products and Services Division, där Windows-gruppen, MSN-gruppen och Server- och tillbehörsgruppen ingick, Microsoft Business Division, där Informationarbetsgruppen och Business Solutions-gruppen ingick och slutligen Microsoft Entertainment and Devices Division.

Windows-gruppen

Microsofts flaggskepp är operativsystemet Microsoft Windows. Den första versionen kom 1985 som ett svar på Apples Macintosh. I dag levereras nästan alla IBM PC-kompatibla persondatorer med Windows förinstallerat. Det finns även versioner av operativsystemet anpassade för servrar, inbäddade system och andra typer av plattformar.

Den senaste versionen heter Microsoft Windows 11 som släpptes den 5 oktober 2021.

Informationsarbetsgruppen

Informationsarbetsgruppen ansvarar för produktserien Microsoft Office, som innehåller ordbehandlingsprogrammet Word, databasen Access, kalkylprogrammet Excel, organiseraren Outlook, presentationsprogrammet PowerPoint samt Microsoft FrontPage, en webbsideskapare av WYSIWYG-typ. När Office 2003 släpptes utökade Microsoft produktutbudet tillökning med Microsoft Visio, Microsoft Project, Microsoft MapPoint, Microsoft InfoPath, Microsoft Publisher samt Microsoft OneNote.

Microsoft producerar även Office till Apples Macintosh. Aktuell version för Mac är Office 2011.

Microsoft Dynamics

Microsoft Dynamics (tidigare Microsoft Business Solutions) är ett dotterbolag till Microsoft som bland annat producerar affärssystem, där Microsoft Dynamics AX, Microsoft Dynamics CRM och Microsoft Dynamics NAV ingår.

Server- och tillbehörgruppen

Under mitten av 90-talet och framåt har Microsoft fortsatt att utveckla Windows för värddatorer. Aktuellt server-OS är Windows Server 2016. Med den satsningen följde utvecklingen av flera andra produkter för servrar som idag består av SQL Server, Exchange Server, Systems Management Server, Microsoft Operations Manager, Sharepoint Portal Server, Biztalk Server, Host Integation Server, Live Communication Server, Identity Integration Server, Content Management Server, Business Scorecard Manager med flera.

Serverprodukterna ingår i Microsofts serveroperativsystem.

Mobila gruppen

Microsoft har etablerat sig på den mobila marknaden med operativsystemet Windows Phone. Den senaste versionen är Windows 10 Mobile.

MSN-gruppen

MSN är Microsofts webbportal och är för närvarande en av de mest besökta webbplatserna på Internet och lanserades under mitten av 1990-talet som ett svar på AOL. Den populäraste tjänsten från MSN är Hotmail tätt följd av Live Messenger(MSN Messenger), MSN Search och MSN Virtual Earth. I USA är MSN även en stor internetleverantör.

Innan Microsoft övertog tjänsten Hotmail användes operativsystemet FreeBSD för de datorer som tillhandahöll innehållet. År 2000, efter övertagandet, övergick Hotmail gradvis till operativsystemet Windows. Microsoft drabbades av en hel del bakslag och problem under övergångstiden för att Windows inte klarade av att hantera den massiva klientel som Hotmail hade. Sedermera övergick Hotmail helt till operativsystemet Windows och använde inte längre några Linux/Unix-servrar. Lösenord hashades med SHA512. Hotmail nylanserades som Outlook.com år 2012.

Hem- och underhållningsgruppen

Microsoft tillhandahåller datorspel med titlar som Age of Empires och Microsoft Flight Simulator. De producerade fram till 2009 även ett uppslagsverk inom multimedia som går under namnet Encarta.

Microsoft etablerade sig 2001 på spelkonsolsmarknaden som tidigare dominerades av Sony och Nintendo med lanseringen av den stationära konsolen Xbox. Microsoft utvecklar också egna spel för Xbox med stöd av dotterbolaget Microsoft Game Studios. Tredjepartsutvecklare som Electronic Arts och Activision måste dock betala en speciell licens för att producera spel för Xbox. Efterföljaren Xbox 360 lanserades i Nordamerika den 22 november 2005 och i Europa den 2 december samma år. Med Xbox 360 hoppas Microsoft ta igen de förluster som de fick utstå med i och med lanseringen av Xbox. Därefter den 22 november 2013 lansera de Xbox One. Förutom spelkonsoler utvecklar företaget också datortillbehör, däribland möss, tangentbord, styrspakar och handkontroller. Microsofts första mus lanserades 1983 och följde med när man köpte Word 1.0. Microsoft har också släppt två olika spelkonsoler den 10 november 2020, Xbox Series X och den billigare modellen Xbox Series S.

Sidewinder var Microsofts serie av tillbehör för datorspel. Varumärket var nedlagt, men Microsoft har nyligen lanserat en ny mus av modell sidewinder.

Inom produktprogrammet Argo, som utvecklas under J. Allards ledning, finns den nya mediaspelaren Zune. År 2014 köpte de upp företaget Mojang AB för $2,5 miljarder vilket gör att de nu äger spelen Minecraft, Scrolls och Cobalt.

Microsoft i Sverige

Kritik

Microsoft har haft en dominerande ställning på operativsystemsmarknaden eftersom de flesta persondatorer sedan mitten av 90-talet har levererats med Microsofts operativsystem Microsoft Windows. De är dömda monopolister i USA.

Detta har både i USA och i Europa lett till långa och invecklade rättsprocesser. Målen har bland annat rört att användarna i alltför hög grad uppmanas att använda Microsofts egna program som till exempel Internet Explorer, Microsoft Windows Media Player och MSN Messenger som alla är integrerade i Windows, vilket då gjort det svårare för konkurrenter att sälja sina produkter.

En annan kritik som framförts är att Microsoft inte följer internationella standarder, utan istället gärna utgår från standarden och modifierar/utökar den efter eget tycke. Ett exempel på detta är programspråket Java som Sun Microsystems utvecklat, där Microsoft gjorde en egen utökning, Visual J++, som bara fungerade för Windows. Efter en rättstvist backade Microsoft och drog tillbaka J++ för att något år senare presentera C# vilket många anser är en modifierad Java/J++ för att kringgå Javastandarden.

Det är svårt att hitta litteratur om Bill Gates och Microsoft som är oberoende. De böcker som finns är skrivna av Bill Gates själv.

Microsoft har etablerat sig i bland annat Kina och Iran – när de gjorde detta accepterade de till exempel att bygga in spärrar och filter som förhindrar att information som inte godkänts av Kinas kommunistiska parti skulle nå den kinesiska allmänheten. Microsofts tjänster är således spärrade och censurerade för den typ av folk som inte betalar för sina licenser.^{[källa behövs]}

2015 mottog Microsoft Finlands Big Brother Award i kategorin för korporationer. Motiveringen var Microsofts samarbete med NSA för att "övervaka oskyldiga människors e-post och Skypesamtal.

Enligt Privacy International har Microsoft gett dokument till Thailands regering som användes som bevis för att Katha Pachachirayapong, en thailändsk börsmäklare, spridit "falsk information" om kung Bhumibol Adulyadej. Detta ledde till att han i mars 2014 dömdes till två år och åtta månader i fängelse.

Se även

• DirectX
• Microsoft Sverige
• Microsoft Passport Network
• Shared Source
• Microsoft-rättegången

Referenser

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Microsoft.

• Microsofts webbplats

Simcityserien är en dator- och TV-spelsserie, främst bestående av stadsbyggarspel. Serien har funnits sedan 1989. och har även blivit föremål för olika spinoffspel.

Spel

Huvudserien

Expansionspaket

Källor

Fotnoter

Externa länkar

Lista över filändelser:

Siffror

• .386 Windowssystemfil
• .3ds CAD-format (Autodesk 3ds Max)
• .3gp Videoformat som de flesta mobiltelefoner brukar spara videoinspelningar i, formatet hanteras bl.a. av Quicktime och VLC media player
• .7z Komprimerad arkivfil, hanteras av 7-Zip

A

• .a Filändelse för objektkodsbibliotek. Denna filändelse kan även associeras med biblioteksfiler i Unix
• .a21 Filändelse för SOUNDWEB firmwarefiler.
• .a26 Filändelse för z26 Atari 2600-emulator ROM Fil
• .a78 Filändelse för Atari 7800 ROM-avbildning (IMAGE)
• .aaf Advanced Authoring Format - multimediafiler
• .acg Microsoft Agent förhandsgranskningsfil
• .act Fil skapad av Macromedia Action
• .acw Inställningsfil för hjälpmedelsguiden
• .adb (Ada-källkod)
• .ads (Ada-fil)
• .afm Postscript i Font Metrics (Adobe)
• .adi Auto CAD plotfile.
• .ai Fil till programmet Adobe Illustrator
• .amr (Adaptive multirate) Ljudfilsformat baserat på en komprimeringsmetod för tal som används i GSM-mobiltelefoni
• .ani Animerad muspekare
• .apm Plugin till Arachne för DOS.
• .app Datorprogram för Mac OS och Mac OS Classic.
• .arc Komprimerad fil. Packad med programmet ARC eller PKPak.
• .arj Komprimerad fil. Packad med programmet ARJ. Går att packa upp med Winzip, WinARJ, WinRAR mm.
• .asc MS-DOS text med layout, ASCII-fil
• .asf Advanced Streaming Format. Uppspelning av ljud och video.
• .avr Multimediafil som öppnas med till exempel Quicktime.
• .asp Kod för dynamiska internetsidor.
• .avi Audio Video Interleaved. Uppspelning av ljud och video.

B

• .bat (Batch) Kommandofil som startar flera körbara program i DOS, Windows och OS/2
• .bak Backupfil. Säkerhetskopierade filer har oftast denna beteckning.
• .bas Fil skriven för programmeringsspråket BASIC
• .bfc Portföljfil som synkroniserar samma dokument på två olika ställen i en dator eller mellan flera datorer.
• .bin Komprimerad fil/Image fil.
• .blend Fil för 3D-programmet Blender.
• .bmp Bildfil
• .bz2 Fil komprimerad med bzip2-algoritmen

C

• .c4d 3D-grafik med Cinema 4D
• .cab Cabinet. Komprimerad installationsfil som används av Windows.
• .cct Carbon Copy 32 Autopilot.
• .ccw Carbon Copy Document.
• .cda Ljudspår på en audio-cd.
• .cdr Grafikfil från programmet Corel Draw.
• .cgi Körbart skript, eller program, på webbserver som följer standarden Common Gateway Interface.
• .chk Checkdisk. Filer som skapas av systemverktygen ChkDsk eller ScanDisk.
• .chm Compiled HTML Help File. Vanligt format på hjälpfiler i Windows.
• .clp Klippbordsfil
• .cgm Grafikfil (Computer Graphics Metafile)
• .cmf Ljudfiler. Körs med till exempel Music Player
• .cob Cobol-källkod
• .cpl Windows kontrollpanelsfiler.
• .cps PC-Tools-fil.
• .cpt Corel Photo Paint.
• .crd Kartoteksfil.
• .crt Certifikat för Internet.
• .cur Muspekare i Windows.
• .cwk Claris Works-fil.
• .c C-källkod
• .cfg Configure. Konfigurationsfil med inställningar sparade för ett specifikt program.
• .cgm Computer Graphics Metafile. Bildformat.
• .chm Kompilerad HTML-fil
• .class Kompilerad Java-klass
• .com Programfil under DOS, Windows och OS/2.
• .conf Konfigurationsfil
• .cpp C++-källkod
• .cr2 Canon RAW-fil (foto)
• .css Stilmall exempelvis för webbsida
• .cue Tillhör en .bin-fil vid CD/DVD-kopiering

D

• .dat Datafil. Filändelsen används av flera program.
• .db Nyckelfil eller databasfil. Kan innehålla lösenord eller serienummer till ett specifikt program. Kan också vara en databasfil.
• .dbf Databasfil som används av Microsoft Access.
• .dbx Mappar med e-post i till exempel Microsoft Outlook
• .deb Debian-paket
• .der Certifikat för Internet
• .dev
• .dcr Adobe Dreamweaver
• .dcm Medicinsk bild i DICOM-format.
• .dhtml Dynamisk HTML
• .dib Filer i bitmapformat för Windows (Device Independent Bitmap).
• .dic Ordboksfil ("dictionary")
• .dll (Dynamic-link library) Programbibliotek i Windows.
• .dmg Skivavbild. Vanligt format för att distribuera programvara för Mac OS X över Internet. Fungerar på samma sätt som en cd-skiva när den öppnas i Mac OS X. Se även Skivavbild.
• .dmp Minnesdumpsfil när Windows kraschar.
• .dot Dokumentmall skapad i programmet Microsoft Word.
• .dqv Frågefil i Excel
• .drv Drivrutin som gör det möjligt att använda en specifik hårdvara.
• .drw MicroGrafx-format
• .ds Twain-drivrutin. Gör det möjligt att hämta in en bild från en bildläsare eller digitalkamera.
• .doc Microsoft Word-dokument fram till och med version 2003
• .docx Microsoft Word-dokument från och med version 2007
• .dvi Tex/Latex device independent format.
• .dvdproj Fil som tillhör iDVD som är ett program i Apples program paket Ilife '06
• .dwg Fil i AutoCAD-format

E

• .emf (Enhanced Windows Metafile) Vektorgrafiskt bildformat för Windows
• .eml Internet e-postmeddelande.
• .eps Encapsulated Postscript. Format för vektorgrafik och/eller bitmapbilder. Kan tolkas av många program.
• .err Händelsefil vid mjuk- eller hårdvarufel.
• .exe Datorprogram i vissa operativsystem (DOS, VMS, Windows m.fl.)

F

• .fav Genvägar i Outlookfältet
• .fc Filesettings i First Class
• .fdf Adobe Acrobat Forms document
• .fla Adobe Flash, kan redigeras och sammanställs till Shockwave Flash (.swf)
• .flv Adobe Flash Video, Videofil som ofta förekommer på videositer tex Youtube
• .fm Filemaker Pro 2.1
• .fon Windows punktuppbyggda fontformat. Innehåller beskrivning av hur ett specifikt typsnitt ser ut.
• .fp3 Filemaker Pro 3/4/4.1
• .fp5 Filemaker Pro 5/5.5/6
• .fp7 Filemaker Pro 7/8/8.5
• .fpx Kodac FlashPix
• .frm Registrering eller orderblankett till ett sharewareprogram, eller ett projekt till Visual Basic 6.0

G

• .gba Nintendo Game Boy Advance ROM Image.
• .gbc Nintendo Game Boy Color Emulator ROM Image File.
• .gid Global indexfil för Windows hjälptextfiler .hlp
• .gif (Graphics Interchange Format) Bildformat.
• .gm6 GameMaker: Studio 6 Projektfil.
• .gm8 GameMaker: Studio 8 Projektfil.
• .gm81 GameMaker: Studio 8.1 Projektfil.
• .gmk GameMaker: Studio 7 Projektfil.
• .gmx Komprimerad GameMaker: Studio-fil.
• .gmz GameMaker: Studio-fil
• .gra Microsoft Graph
• .grp Programgrupp i Windows. Innehåller ikoner som du hittar i startmenyn.
• .gz Komprimerad fil. Kan packas upp med gzip/gunzip.
• .gzl GoZilla filelist

H

• .h C-headerfil
• .hlp Hjälptextfil
• .ht Fil till programmet Hyper Terminal i Windows.
• .htt HyperText Template
• .htx Mallfil med HTML-kod med diverse logiska villkor
• .html/.htm webbsida ("HyperText Markup Language")

I

• .icw Internet Connection Wizard
• .iii Intel Video Phone
• .img Grafikfil
• .indd Dokumentfil från Indesign
• .inf Installationsinformation; här finns information om installationen av en hårdvara.
• .ins Installationsinformation; han ibland vara Internetkommunikationsrutiner.
• .isp Innehåller Internet kommunikationsrutiner.
• .isu Innehåller information som behövs när ett program ska avinstalleras från hårddisken. Filen skapas av installationsprogrammet InstallShield.
• .ico Bild till ikonen på programikoner och spelikoner
• .img Skivavbildsfil
• .ini Konfigurationsinställningar för ett specifikt program. Läses in av programmet när det startas.
• .iso Skivavbildsfil (ISO 9660)

J

• .jbf Fil skapad av Paint Shop Pro. Innehåller små förhandsbilder av bilderna i ett bibliotek eller mapp.
• .jif Grafikfil som går att öppna i programmet Paint Shop Pro
• .js Javascript
• .jsp Java Server Pages
• .jar Java-arkivfil
• .java Java-källkod
• .jpeg/.jpg Bildformat mycket vanligt för fotografier

K

• .ksp KSpread-kalkylark
• .kwd Kword-dokument
• .kdc Kodac Digital Camera File

L

• .lit tidigare format för e-böcker som användes av Microsoft Reader. Varken programmet eller formatet säljs längre.
• .lbm Grafikfil skapad av programmet Deluxe Paint
• .ldb Postlåsningsinformation i Access
• .lex Stavningskontrollfil i bland annat Officepaketet
• .lha Komprimerad fil packad med programmet LHA.
• .lnk Länkfil i Windows 95 och senare. Alla genvägar har denna filändelse.
• .log Loggfil med information för löpande eller historisk data.
• .lst Lista av något slag
• .lwp Textdokument från Lotus Word Pro
• .lzh Komprimerad fil packad med programmet LHA. Kan packas upp med Winzip.
• .lib Library-fil, används av många program

M

• .m m-filer används av programmet Matlab
• .m2v MPEG-2, Videoformat som används på digital-TV och DVD
• .m3u Spellista fil, för musik filer
• .mac Fil innehållande ett makro
• .mcc Genväg till The Microsoft Network
• .mcw Word 5.1 för Mac för att kunna öppna filen i Windows
• .mdb Databasfil till programmet Access
• .mde MDE-databas i Access
• .mdn Tom databasmall i Access
• .mid, .midi Musikfil med helt digital beskrivning av låten
• .mmf Ringsignal för mobiltelefoner
• .mim Matematik i Måneby sparat spel
• .mnf Sparad Microsoft Networksökning
• .mov Filmfil, till Apples program "Quicktime"
• .mp3 MPEG-1 Audio Layer 3, Vanlig Ljudfil
• .mp4 MPEG-4 Part 14, Videoformat
• .mpg, .mpeg MPEG-1, Vanligt videoformat
• .mp* Microsoft Project
• .mpd Microsoft Project 8.0 Project databas
• .mpv Filmfil
• .mqo 3d-modeller, vanligtvis skapade i programmet «Metasequoia.
• .msg Microsoft e-postbrev
• .msn Microsoft Network startfönster
• .msp Grafikfil skapad av programmet Microsoft Paint

N

• .n64 Filändelse för N64 spel ROM eller spel avbildnings fil
• .nds Filändelse för Nintendo DS ROM eller spelavbildningsfil
• .nfo Informationsfil för Microsoft systeminformation.
• .nch Netscape Conference Call-fil
• .nsb Novaschem schemafil

O

• .o Kompilerad men olänkad programfil
• .obd Microsoft Office Binder
• .obj Antingen ett ASCII-baserat format för 3D-objekt, eller kompilerad men olänkad programfil
• .obt Mall till Office Binder
• .obz Guide till Office Binder
• .odt OpenDocument-formatet - textbehandlingsdokument
• .ods OpenDocument-formatet - kalkylbladsdokument
• .odp OpenDocument-formatet - presentationsdokument
• .odg OpenDocument-formatet - teckningsdokument
• .odc OpenDocument-formatet - diagramdokument
• .odf OpenDocument-formatet - formeldokument
• .odi OpenDocument-formatet - bilddokument
• .odm OpenDocument-formatet - samlade dokument
• .ott OpenDocument-formatet - textbehandlingsmall
• .ots OpenDocument-formatet - kalkylbladsmall
• .otp OpenDocument-formatet - presentationsmall
• .otg OpenDocument-formatet - teckningsmall
• .otc OpenDocument-formatet - diagramsmall
• .otf OpenDocument-formatet - formelmall
• .oti OpenDocument-formatet - bildmall
• .oth OpenDocument-formatet - webbsidesmall
• .oft Microsoft Outlook-objektmall
• .old Säkerhetskopia av en textfil. Se .bak
• .olk Microsoft Outlook-adressbok
• .one Microsofte Office OneNote
• .opx Microsoft Organisationsschema
• .oqv Frågefil i Excel
• .oss Microsoft Officesökning
• .ocx OLE-objekt som ger ett program en specifik funktion. Används oftast av program skapade i programmeringsspråket Visual Basic.
• .odf Filändelse i Sun Microsystems Calc (inkluderad i Staroffice), OpenOffice.org Calc, ett s.k Spreadsheet formulär.
• .ogg Ogg multimediaformat för ljud.
• .ogm Komprimerad video container dvs filformat för OGG Vorbis komprimering som innehåller både video och ljud.

P

• .p12 PKCS#12-fil, används bland annat för Bank-ID
• .pf Windows Prefetch-fil, för cachad programstartsdata. Även filändelse för Alladin systems krypterade fil format.
• .pak Komprimerad fil
• .par Windows swap-fil
• .pbk MSN-telefonlista
• .pcd Grafikfil som används på Kodak photo-CD
• .pct Grafikfil från Macintosh
• .pcv
• .pfb Postscript vektortypsnitt
• .pics Standardiserat filformat för animationer
• .pjg Komprimerad bildfil, hanteras av programmet packJPG
• .pm Pagemakerfil
• .pot Microsoft Powerpoint-mall
• .ppa Tillägg i Microsoft Powerpoint
• .pps Microsoft Powerpoint-bildspel
• .prel Adobe Premiere Elements, Videoprojektfil
• .prd Drivrutin till skrivare
• .ps Postscript-fil, vanligen för utskrifter
• .psd Grafikfil som är skapad i Adobe Photoshop
• .psp Paint Shop Pro-fil
• .pst Microsoft Outlook Data File, Personal Folder File
• .pwd Lösenordsfil i Windows där alla inställningar om en användare sparas
• .pwl Password list, lösenordsfil i Windows
• .pcx Grafikfil från Paintbrush
• .pdf Portable Document Format för Adobe PDF
• .php Kod för dynamiska internetsidor skrivna i PHP
• .pif Fil som används av Windows för specialinställningar när ett DOS-program startas
• .pl Perl-skript
• .pls Spellista för musikspelare
• .pmd
• .png (Portable Network Graphics) filformat för bilder och grafik; börjar ersätta GIF
• .ppt Microsoft Powerpoint-presentation till och med version 2003
• .pptx Microsoft Powerpoint-presentation från och med version 2007
• .pwn Pawn-skript.
• .py Python-skript

Q

• .qic Filuppsättning för säkerhetskopiering.
• .qry Microsoft Query
• .qt Filmklipp som spelas upp med Quicktime
• .qtw Drivrutinsfil som används av Quicktime
• .qtz Quartz-composer fil som spelas upp av Quicktime
• .qxd Quark Express

R

• .ra Ljudfil skapad av Real Audio
• .ram Real Audio
• .rar Komprimerad fil
• .raw Bildformat, skapat av Canon
• .rb Ruby-script
• .rec Fil innehållande ett inspelat makro (datateknik)
• .reg Fil som innehåller de nycklar om ett program som återfinns i registereditorn
• .rhtml Embedded Ruby, motsvarar PHP/ASP/JSP; används av Ruby on Rails.
• .rm Real Media, från Real Networks
• .rmp RealJukebox, spellistor med mera till RealPlayer
• .rtf (Rich Text Format) format för dokumentfiler
• .rpm RPM Package Manager, programpaket för pakethanteraren RPM

S

• .scd Microsoft Schedule
• .scp Nätverksscript för fjärranslutning
• .scr Skärmsläckarfil (Screensaver)
• .sdc Secure Download Cabinet
• .set Filuppsättning för Microsoft Backup
• .sfx Komprimerad fil, självuppackande
• .swf Shockwave Flash, från, Adobe, kan ej redigeras och kommer från .fla, används för till exempel spel på internet
• .sh Bourne shell-skript
• .shs Systemfil till Windows
• .sid
• .sis Application installer för symbian OS
• .sky Krypterad textfil som genereras av programmet SignStudio som används för att skapa märkskyltar till tekniska installationer.
• .smc
• .smd
• .so Shared Object, delat kod eller kodbibliotek i många unix-varianter
• .sqm
• .srt Undertextfil för bland annat .avi-filer
• .sub Subtitle, Undertextfil för videofiler
• .svg Bild i SVG (Scalable Vector Graphics)
• .swp Virtuell minnesfil i Windows
• .sys Systemfil till Windows eller drivrutin för DOS

T

• .tap
• .tar Tape Archive, konkatenering av filstruktur till en fil
• .tex Tex/Latex källfil
• .tga Targafil med punktuppbyggd bild
• .tif (Tagged Image File-Formated) Grafikfil
• .tmp Temporär fil, skapas av ett program medan det är igång.
• .ttf Typsnittsfil, innehåller information om True-Type typsnitt.
• .tiff Bildfil
• .toast Imagefil till brännprogrammet "Toast"
• .torrent Bittorrent-filer
• .txt Textfil

U

• .uae WinUAE spelkonfigurationsfil
• .uga Ulead GIF Animator-projektfil
• .uha UHARC-arkiv
• .uhs Fil tillhörande Universal Hint System
• .uin ICQ-registreringsfil
• .ul uLAW-ljudfil
• .upc Ultimate Paint-fil
• .url Genväg (URL) till en plats på Internet

V

• .v64 ROM-fil för Nintendo 64 emulatorer
• .vbo MS Access Package Deployment References
• .vbp MS Visual Basic v. 4.0-6.0-projekt
• .vbx Visual Basic-fil
• .vcf Telefonbok/Kopia
• .vcw MS Visual C++-fil
• .voc Ljudfil
• .vxd Virtuell drivrutin i Windows
• .vcf Telefonbok/Kopia

W

• .wdb Databas skapad av Microsoft Works
• .win
• .wk1 Lotus 1-2-3 version 2
• .wk3 Lotus 1-2-3 version 3
• .wk4 Lotus 1-2-3 version 4
• .wmf (Windows Metafile) Vektorgrafiskt bildformat för Windows
• .wp5 Textfil skapad av Wordperfect
• .wps Textdokument i Microsoft Works
• .wri Dokument från ordbehandlingsprogrammet Windows Write
• .wav Enkel ljudfil (wave)
• .wma Windows Media Audio, ljudformat från Microsoft
• .wmp Windows Media Picture
• Windows Media Video.wmv Windows Media Video, videoformat från Microsoft
• .wps Textdokument i Microsoft Works

X

• .xcf Gimps filformat för bilder
• .xlc Diagram i Excel
• .xlk Microsoft Excel-säkerhetskopia
• .xlt Microsoft Excel-mall
• .xlv Excel VBA-modul
• .xml Extensible markup language, konfigurations- eller databasfil i XML-format
• .xpm Bildfil
• .xls Microsoft Excel-arbetsbok till och med version 2003
• .xlsx Microsoft Excel-arbetsbok från och med version 2007
• .xpi Utökningar för Mozilla Firefox

Y

• .yaml/.yml YAML, ett uppmärkningsspråk

Z

• .z3d ZModeler 3D Project File
• .z64 Nintendo 64 Emulator
• .zip Komprimerad arkivfil

.fi är Finlands toppdomän.

Numera kan finländska samfund, främmande staters beskickningar och personer med finsk hemort registrera godtyckliga domännamn under Finlands toppdomän, med några restriktioner.

Tillåtna domännamn

Namnet får inte strida mot god sed, inte rättsstridigt baseras på annans skyddade namn eller märke, inte baseras på fysisk persons namn annat än eget och inte sökas för senare förmedling till annan. Därtill finns det tekniska restriktioner och förbud att registrera vissa specifika namn, såsom namn på samfundsformer, namn på toppdomäner och av kommunikationsverket reserverade förkortningar.

Så kallade internationaliserade domännamn kan registreras. Tillåtna tecken är de som används i svenska, i finska och i Finland talad samiska. Tecken andra än de i DNS tillåtna ASCII-tecknen kodas med punycode i enlighet med RFC 3492. Sådana tecken är (2009) å,ä,ö, à, â, č, đ, ǥ, ǩ, ŋ, š, ŧ, ž, ʒ, ǯ och õ. Bindestreck får inte användas som första eller sista tecken och inte som tredje och fjärde tecken.

Ansökan och administration

Ansökan om domännamn görs hos kommunikationsverket och den sökande är skyldig att själv kontrollera namnets laglighet. Antingen skall ansökan göras via någon som tillhandahåller domännamnstjänster och registrerat denna sin verksamhet eller också skall den sökande uppge två fungerande namnservrar (se DNS). Domännamnet beviljas för tre år, varefter det kan förnyas för tre år åt gången. Olagliga domännamn kan återkallas, liksom domännamn vars administration försummas.

Tilldelning av domännamn regleras genom lag och kommunikationsverkets närmare direktiv. Samma lag gäller också Ålands landskapskod .ax.

Historia

Toppdomänen .fi beviljades ursprungligen 1986 på ansökan av finska unix-användare att administreras av Tammerfors tekniska högskola och överfördes sedan först till FICIX och sedan till kommunikationsverket.

Före 2003, då de nuvarande bestämmelserna infördes, hade Finland (liksom Sverige) en mycket restriktiv politik gällande domännamnen. Då kunde andra än myndigheter endast använda registrerade namn och varumärken som domännamn. Å ena sidan bidrog detta till ett gott rykte för .fi-domänen, å den andra till att många registrerade sig under till exempel toppdomänerna .com, .net och .to. Bestämmelserna lättades upp radikalt 2003 och ytterligare något 2005 och 2006 då skandinaviska, och senare också samiska, tecken tilläts samt privatpersoner tilläts registrera domännamn.

.fi-domänen lever ännu upp till sitt goda rykte: enligt en undersökning publicerad av McAfee 2007 är .fi-domänen världens säkraste

Noter

Externa länkar

• Lag om tjänster inom elektronisk kommunikation (7.11.2014/917) med ändringar: 21 kap Domännamn (Finlex)
• Traficom: Domännamnsföreskrift